Hur målet kan nås
En ökning av vindkraftproduktionen förutsätter att den görs ekonomiskt lönsam för utövaren. Såsom ny produktionsform ställer sig vindenergins producentpris ännu klart högre än t.ex. ny kondenskraft. Vindkraftens kostnadsnivå beräknas dock fortsätta att falla i takt med teknisk utveckling och ökande marknad.
Om de samhälleliga s.k. externkostnaderna för konventionell energiproduktion skulle beaktas såsom planeras inom EU, i form av avgifter för utsläpp eller som premiering med gröncertifikat för utsläppsfri produktion, skulle prisjämförelsen redan vara omvänd.
Den nationella målsättningen, 500 MW till 2010, förutsätter en årlig genomsnittlig utbyggnadstakt på 60 MW. Med nuvarande bidragssystem fordrar detta ett sammanlagt investeringsbidrag på 20-25 milj euro samt s.k. skattestöd som uppgår till 1 milj euro per år.
Ekonomisk konkurrenskraft uppnås om marknaden utvecklas gynnsamt, vilket beror på hur väl bidragsformen fungerar. Vårt lands nuvarande bidragssystem lämpar sig väl för små produktutvecklingsprojekt men det har inte förmått starta större kommersiella projekt, ej heller öppna marknaden för utprövad teknologi.
Det samhällsbidrag vindkraften åtnjutit i många EU-länder (t.ex. Sverige, Danmark, Tyskland, Spanien, Frankrike) är 50–100 % större än i Finland. För att undvika snedvridning på den nordiska elmarknaden är det viktigt att även bidragsstrukturen för de förnybara energiproduktionsformerna blir harmoniserade.
Exportscenario till år 2010, milj.euro/a (VTT 2002)