Folke Malmgren
Rubriken är den ungefärliga översättningen av en text som i jätteformat sprayades på ett brovalv i en av USAs storstäder för några år sedan. Det var miljöaktivister som ville väcka till eftertanke. Idag är situationen ändrad. Ifråga om vindkraft är boomen i full gång därborta och det har även avspeglat sig i ökade leveranstider och prisnivåer hos europeiska leverantörer.
Hälften ur havet
I Europa förbereder man sig för steget ut i havet, runt hälften av nybyggd kapacitet beräknas framdeles uppstå i form av havsbaserade vindkraftparker. Delar av Nordsjön, området kring Doggers bankar, beräknas kunna ge hela Europas elbehov ur vindkraft. Kraven på balanseringsmetoder, väder- och produktionsprognoser samt interkontinentala överföringsnät har blivit diskussionsämnen på allt tätare återkommande seminarier och expo-konferenser. Inga tekniskt omöjliga uppgifter i sig, man talar om möjligheter att integrera upp till två tredjedelar vind i elsystemen och i havet ligger ju redan ett tätt gasledningsnät som modell, men de är jätteprojekt som tarvar internationellt samarbete och finansiering.
EU-25 tar 3 % av elbehovet ur vind
Som sannolikt billigaste form av ny, förnybar, utsläppsfri, distribuerad och bränsleprisoberoende elproduktionsform har vindkraften nu definitivt slagit igenom. Danmark har kommit till 20 % av sin elförsörjning ur vind. I Tyskland är siffran 6 % (regionvis över 20), i Spanien nära 8, England, Italien och Holland är på god väg över 1 %.
Klimatstrategin lade lock på utvecklingen
Finland ligger sist, bland östeuropeiska länderna, med 0,2 % av elproduktionen ur vind. Handels- och industriministeriets förslag till energi- och klimatstrategi från senaste höst gick ograverad genom riksdagsbehandlingarna trots livlig lobbying under våren. Tillflummade anslagsbeviljningsmetoder omöjliggör långsiktig och förutsägbar planering inom vindkraftbranschen. Har man kanske skrämts av genombrotten utomlands och beslutat bromsa Olle i grind för att inte blickarna ska vändas ifrån k- och torvkraft?
Vi har en representabel kluster av ett 20-tal tillverkare av såväl komponenter som hela aggregat för vindkraft. Med galjonsbilder som ABB, Moventas, Ahlstrom, Outokumpu, Hollming och WinWinD i täten har dess omsättning stigit i början av milleniet till över 200 milj euro per år med åtföljande sysselsättande verkan. Dessvärre stagnerade ökningen just när efterfrågan ökar på allvar. Det är svårt att hållas på en internationell marknad på över 15 000 miljoner euro om inte en representativ hemmamarknad kan visas upp.
Behov av vindatlas och systematisk kunskapsbas
Varför har vi inte hemmamarknad? En förutsättning är att man vet hur det blåser och vet hur man utnyttjar blåsigheten. Vindkraftföreningarna har länge påpekat behovet av att uppdatera vindatlasen, att skapa en riktigare karta över resurserna i vårt land och på dess hav, i likhet med vad man gjort med gemensamma medel i föregångarländerna. Den andra biten, en kunskapsbas, på nätet, med preliminärt utbildande innehåll för olika stadier av elevmaterial och med länkar till internationella kunskapscentra. Det är fråga om politisk vilja och intresse för framtiden